En del verkar tycka att det är okej att behandla andra och säga till andra vad som helst. De får liksom aldrig nog i elaka, kränkande, sårande kommentarer. Och så tror de att för att de själva tycker att det är kul, ska andra tycka det också. Jag får liksom inte ihop det. Någon som inte är min vän, eller inte känner mig, har väl inte en aning om vad jag tycker eller känner? Det spelar ingen roll om det är en ny bekantskap eller någon som tror att de kände mig för länge sedan. Eller någon som aldrig har brytt sig om att lära känna mig, utan bara överför sina egna tankar, värderingar, etc, på min personlighet.

Jag ger upp! Jag tappar respekten för folk som kliver på mig, inte respekterar min integritet och mitt privatliv, eller som bara inte kan uppföra sig trevligt i sällskap med andra. Precis som när jag ser att det drabbar andra: Min man, mina barn, mina vänner, mina elever eller mina kollegor.

Jag sållar. Jag behöver inte sådana människor runtomkring. Gå och bli någon annans fiende!