Det är helt otroligt vilket administrativt samhälle vi lever i. Idag har jag hållt på med massor av pappersarbete: Scannat in betyg och intyg, kopierat litteratur, strukturerat ett nytt projekt där mina elever ska få besöka förskolor och läsa sagor för dem, ansökt om ledighet för sonen, anmält honom till helgens Gotlandsträff, samt bokat tåg+buss+båtbiljetter.

Sonen ska alltså resa helt ensam från Linköping till Gotland i helgen och träffa ett helt okänt konfagäng. Jag tycker det är lite modigt för en som inte har fyllt femton. Han tycker det ska bli jättekul och jag förstår honom.

Men i dessa elektroniska tider vill han ha alla biljetter utskrivna på papper, "om mobilen laddarur". Ganska smart!

Jag betalar och ler och är väldigt nöjd över att han vill konfaläsa. Lägret har fått bra kritik av någon som vi känner som har varit där förut. Det känns tryggt!

Det är ett ord som min kropp inte riktigt har förstått: "Sovmorgon". Jag tränar och tränar, kollar på mannen hur han gör och försöker igen. Men icke! I bästa fall blir det en kvarts extra slummer på spikmattan. Men när jag har tid för sovmorgon, får det istället bli extra lång frukost i min tysta ensamhet. Det är njutning för mig.

Sådana är mina onsdagsmorgnar och det är inte att förakta med en paus mitt i veckan.

Idag ska den utnyttjas till att använda kopieringsmaskinen på jobbet, lära mig att scanna på den och sedan lägga upp filer som jag behöver för min lärarlegitimation. Och så ska jag kopiera några sidor ur en bok som jag behöver för min uppsats.

Dagen kan bli riktigt bra. Jag ska bara ta andra muggen kaffe, något jag bara tar mig tid till på onsdagsmorgnar.

Ha en fin dag och passa på att njuta av solen!