Vi hade ju som mål att vara klara med altanen till midsommar. Hela golvet och staketet blev klart, men inte sargen rumtomkring. Det är ju som det där med lister när man har tapetserat ett rum...

För två veckor sedan åkte vi till den lokala byggfirman på fredagseftermiddagen (svängen om ristippen först) för att konstatera att de hade stängt 20 minuter tidigare och så var det lördagsstängt. Veckan efter fick vi tag i allt virke vi behövde och äntligen kom det på plats! Stensättningen runtom var redan klar, så den hade gräsklipparen redan invigt.

Nu saknas bara de små spikarna som ska hålla de rostfria locken på plats uppepå stolparna. Men de har ju suttit kvar även under de blåsiga dagarna i sommar, så de kanske klarar höststormarna också?

Och någon gång i framtiden ska vi byta virket i trappan, det är alldeles för flisigt. Men i det stora hela är vi väldigt nöjda!

Imorgon måste jag fota mina fynd som jag har kommit över idag!

En cykel till sonen och ett litet avlastningsbord/sängbord till uterummet.

Bild kommer!

Idag har jag gjort det, som jag har gått och dragit på i någon vecka, eller så: Använt nässprutan och gjort en genomsköljning av snorkanalen. Jag, som har total panik när jag får vatten i näsan när jag badar, gjorde alltså detta frivilligt!

Vatten + salt spolas in genom ena näsborren, samtidigt som man andas genom munnen. Man håller huvudet över tvättstället, så det får rinna ut genom andra näsborren. Varför då? Jo, saltvatten är lite bakteriedödande och löser upp en massa som sitter där bakom. T.o.m öronen släpper lite på locket, för det kommer med en del skit från örontrumpeten. Nu tänker jag göra det här i ett par dagar, så jag i alla fall slipper snoret. (OBS! Titta inte på det som kommer ut, utan låt kranen stå på och spola ner skiten!)

Det vattnet som blev över i kannan (inte sprutan!) använde jag och gurglade halsen. När man nu inte kommer åt lungorna, så får man väl börja uppifrån. Någon som vet hur man får det där i lugorna att lossna?

Nu ska jag ut i solen, efter en slööööö start på en migrändag. Första migränen på evigheter, men nu är den kurerad!

Stadsfesten pågår för fullt. Vi var inne igår, vandrade runt, fikade och kollade (hörde) konsert på behörigt avstånd. Festen fortsätter idag. För alla som vill... Jag är fullt nöjd med min dag hemma, då vi gjort äppeljuice, äppelmos, planterat lite växter, ätit lunch ute, sovit middag ute, klippt häck, fått bort rens och sedan avslutat dagen med de goda franska ostarna jag köpte i torsdags.

Äldsta dottern häckar hemma, mellandottern jobbar på Stadsfesten och sonen hänger med kompisar och har fått veta vilken buss han ska åka hem med. Jag är väldigt nöjd över att få vara hemma och kolla svtplay... Trädgårdsonsdag hade jag ju inte tid med i onsdags, så det får bli kvällens nöje, tillsammans med lite stickning. Är väldigt trött efter huvudvärksanfallet idag, så det får bli en tidig kväll, tror jag.

Tror att det är den turbulenta veckan som samlades i skallen. Nu är det bättre, men jag nöjer mig med att sitta här under min korkek och lukta på blommorna..

Det har hänt mycket i veckan och det toppades ju förstås av att jag igår fick det bekräftat, att jobbet var mitt. Då tycker ju en del att som lärare kan man väl jobba var som helst, det är väl ungefär likadant överallt.

O NEJ!

Det enda som är lika är att vi lyder under Skolverket, men sedan är det väldigt olika. Jag kan berätta vad det är som skiljer och varför jag känner mig lyckligt lottad att få jobb just på denna skola.

(Jag har numrerat, men det är inte rangordning!)

1) Ledningen: Kan vara välutbildad, med förankring och kunskap om hur det är i klassrummen. Eller så kan det vara avdankade militärer som har "ledarutbildning", förkollärare som har tröttnat på barn, desillusionerade lärare som aldrig har trivts med lärarjobbet. (De tre sista är exempel från min verklighet.)

2) Kollegor: Kunniga, drivande, samarbetsvilliga. Som dessutom är insatta i senaste läroplanen.

Eller låt-gå-mentalitet, som litar på att kollegor sköter det man inte tycker är kul... och gör det man alltid har gjort, för det funkade ju med läroplanen som kom 1994.

3) Föräldrar: Som litar på att man som pedagog och ämneskunnig ger deras barn vad de behöver och stöttar dem i deras studier. Tar sitt ansvar som fostrare och förstår att i ett bråk är det inte alltid bara den andras fel.

Eller som tycker att det är en rättighet att få service på alla sätt, vad gäller ledighet, lappar om läxor och som dessutom inte drar sig för att skälla ut läraren för att eleverna inte får sluta en halvtimme tidigare varje onsdag, för då är det hockeyträning. Och "min son brukoar ALDRIG göra så".

4) Skolans upptagningsområde. Tro mig, det är inte trevligare barn som kommer från "fina" delen av stan och skitungar som kommer från miljonprogramsområdena!

Summa summarum: Jag kommer till en skola med tydlig ledning, professionella kollegor, bra föräldrar och utmanande ungar. Kan man få det bättre?

Idag blev det klart!

Jag fick jobbet som jag sökte senast. Det som jag mest av allt ville ha.

Och nu känns det riktigt skönt att så många gläds med mig och har gratulerat till jobbet.

Drar ut med mannen och barnen på Stadsfesten nu, för jag tänker INTE sitta inne ikväll!

Idag har jag inget inbokat vikariat, så jag förfogar över tiden själv. Visst låter det fint? Men i själva verket har jag som vanligt en lista med saker som måste göras.

*Fålla sonens nya jeans.

*Baka och städa.

*Köra lite (mycket!) tvätt.

*Läsa ut en bok som ska vara tillbaka på biblioteket i veckan (har inte börjat än).

*Unna mig lite utemys, nu när solen är så underbar.

Ska nog börja med tvätten, den sköter sig ju själv sedan.

Har ni tänkt på vad det är billigt med grönsaker nu? Jag har bunkrat bönor, majskolvar, auberginer och squash. Om ni har några bra recept får ni gärna skicka/länka!

Just vad gäller motion är jag ingen stjärna på att sätta mål. Jag rör ju på mig när jag tycker det är kul, om jag har lust, ungefär. Men nu är det så att jag har en jättehurtig kompis, som går EN MIL varje dag, så gott som. Vissa mer. Men det är något konstigt med den där släkten, för hennes brorson håller på med Ironman och sånt.... Och då pratar vi om 4 km simning, 18 mil cykling + ett maratonlopp. I ETT SVEP. Det är sådana gener de har.

Och vad har jag då? En hosta, som ÄNTLIGEN efter drygt nio veckor är på väg att ge sig, och ingen kondition. Då får man väl göra något åt det då! Jag har satt några mål som jag tror är överkomliga. Att gå en 10-kilometerspromenad före 13 september (gjorde jag ikväll!!!!). Att gå totalt minst 50 mil till 31 december (gjort 4% redan). Och att gå ner i vikt ¤¤ kg. Jepp, tvåsiffrigt. Det sista målet blir värst...

Men ikväll fick jag en liten belöning: Utsikten över Ljungsjön från fördämningen.