Jag hade ganska mycket planer för trädgården den här sommaren. Några projekt som jag drömde om i vintras när det var för mycket på jobbet och för mycket pluggande. En hel del har vi gjort, men något släpade efter... Den där björnbärsspaljén! Armeniska björnbär har årsskott som blir uppemot SEX METER långa, stod det på etiketten. Det tror man ju inte på, särskilt inte när busken var så här liten och söt i maj:

Den minst kräsna växten i vår trädgård växte till sig och när vi kom hem från semestern hade den pinkat in sitt revir:

Jag tog det som ett tydligt tecken på att jag inte skulle behöva tvätta något på mycket lång tid... Kanske inte hållbart i längden!? Vi letade fram de bräder som hade blivit över när vi tillverkade staketet till altanen och två långa från ett annat års spaljétillverkning. Kompletterade med två 280 cm långa från Bergs Trä. (280 cm är absoluta maxlängden på grejer som går in i Skodan, märkte vi!) Sonen har kompletteringsmålat det som inte var färdigmålat, sedan har jag monterat ihop och mannen skruvat upp, med fyra beslag, som gör den nedtagbar.

Efter lite friserande (kapade ca 2 m på längsta skottet) och uppknytande, så ser den ju ganska skaplig ut! Och nästa år kommer bären...

Nu drömmer jag om att få göra en JÄTTESPALJÉ till vänster, på gaveln, och plantera en klängros där.... eller vindruvor!