Vilken dag!

Vaknade i morse till duggregn och nedkyld husbil. Värmen under ulltäcket var underbar och inombords blev jag alldeles varm av att en vän hade swishat till projektet redan innan jag kommit ur nattlinnet. Härliga människa   ! Det har droppat in fler bidrag under dagen och jag kommer redovisa dem sist i inlägget.

(Förlåt för stora bilder...)

Vår färd började med en båttur från Kilpisjärvi över sjön, till svenska sidan, sedan en promenad på 3 km till Treriksröset. Vägen var geggig och ganska hal, och eftersom jag hade frusit på båten, tog det tid innan tår och fingrar blev varma. Pär och jag fikade med bästa utsikten på mycket lång tid, sedan skildes våra vägar: Pär gick tillbaka till båten och jag satte av genom Malla Naturpark. Inte helt lätt att gå där, då det var mycket stenigt på den utmärkta leden och ganska ofta sammanföll stigen med grunda bäckar. Har aldrig varit så tacksam över mina fula gummikängor! På två ställen fick jag vada över strömt vatten, men stenarna var inte hala, så det gällde bara att hitta de som låg någorlunda ytligt. 

När jag kom till den stora forsen som var efter ca 2/3 av vägen, var det många där och fotograferade. Jag pratade med ett sällskap för att kolla hur långt det var kvar (hade glömt kartan i husbilen). Då berättade de att de hade träffat en mamma som hade tappat bort sitt barn. Ojoj, vad det tog tag i mig. Jag bad till Gud om att hon skulle hittas, men gick sedan ganska långsamt och hölll uppsikt. Några kilometer senare mötte jag två killar i teddy-onepiece med öron och ögon på luvorna. Killarna var i 25-årsåldern. Vi pratade om vattnet, och om det var drickbart. Sedan nämnde jag om barnet. Då sade de att de hade hittat flickan gråtande i skogen neråt parkeringen och hjälpt henne tillrätta. Jag ökade farten, stötte på en vacker ren med stora horn, som jag fotade, samtidigt som jag trampade snett och gjorde illa knät.... typiskt!

Nere i husbilen serverade mannen ravioli och sallad, samt kaffe på maten. Göttgött!

Jag bytte om till cykelkläder av den varmare sorten (vi har +6 grader) och trampade iväg. Vi hade bestämt att vi skulle träffas efter de hemska backarna, för de vill jag inte ha kvar tills imorgon. Nu har jag ingen prestige utan tycker att man får gå uppför hemska backar... Men jag tänkte att jag skulle köra fram till första parkeringen, sedan såg jag den andra och tänkte att jag kunde lika gärna ta dit också.... sedan körde jag hela vägen upp, sittande, på låg växel. Flåsade som en astmasjuk... ja just det, jag HAR ju astma! Precis när jag kom ovanför backen, kom mannen ifatt och tutade. Jag gjorde svängtecken och körde in på rastplatsen som var precis där. Dödligt kissnödig, törstig och genomsvettig. Bytte jacka och drack en halv liter vatten. Gick på toa i husbilen och upptäckte att jag hade gjort det absoluta misstaget att ha trosor under cykelbyxorna. SÅ oproffsigt! Och ändå gick det helt okej, utan skav.

Nu har jag avverkat 43 km på cykeln, förutom de 11 km som jag gick genom Malla. (Vilket tog 3 h 22 min, trots vad tjejen i receptionen sa; 4 - 5 timmar).

Har dessutom hunnit duscha i husbilen i den lånade campingduschen (en påse man hänger upp), och meka gasolvärmen så den funkar igen. Varmt te var gott ikväll. Hoppas på grillning imorgon!

Och här kommer dagens inswishade bidrag:

Annica Andersson            200:-

Sara Skagerström            150:-

Linda Lagerqvist              100:-

    #helenacyklar    #mittlivsresa     #sydvart      #treriksröset

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Idag kom ett tackbrev med posten, och inte vilket tackbrev som helst, utan ett kvitto på att era pengar kommit fram. Snart skickas pengarna in från föredragskvällen. En skön känsla att veta att de härpengarna kommer göra skillnad.   TACK än ...

Hej!   Long time no blogging. Jag har inte varit lat, bara haft fullt upp med mitt liv, jobb och annat som bara finns här. Det var kanonkul att hålla föredrag och INGEN somnade!     Jag har fått förfrågningar från ett par ställen till och om ...

Nu är det äntligen dags!   På torsdag ska jag hålla föredrag i Härnakyrkan i Ljungsbro. Det vore jättekul att få se många som har följt mig på resan under den kvällen. Det blir lite mackfika efter föredraget, så vi hinner snacka lite.   Ni är...

Dagens rubrik är ett skönt citat från en mycket bra sång.   Under cykelturen och efteråt så har jag många gånger undrat vilka alla ni är som jag inte känner, men som tycker att det är bra projekt att sponsra. Alla vänner och bekanta har jag likso...

Nu är det TREDJE gången den här sommaren som jag har glädjetårar: Vi har nått målet!!!   Alla mina härliga vänner, släktingar, bekanta, bloggläsare, facebookgrupp-vänner, viktväktarvänner, artikelläsarvänner, kollegors svärmödrar och alla runtom ...