Det är nog en av de bästa dofterna som finns. Såpa. Jag gillar det massor. Skulle önska att det var så effektivt att det funkade som toarengöringsmedel också, men jag tycker inte det är tillräckligt starkt.

Men nu har jag torkat golvet i hallen och köket, d.v.s halva mellanvåningen. Man kan säga att det behövdes! Och doften är precis lagom stark. Och jag behöver duscha!

Imorgon får vi besök på förmiddagen. Måste upp och piffa lite innan dess. Och fixa kaffe!

Men nu är jag ganska nöjd med dagens beting. För jag har lov och ska egentligen inte behöva göra någonting!

*förtränger uppsatsen....*

Om ni är sådär måttligt roade av pyssel, men ändå känner att just färgade ägg på påskbordet är rätt kul, så är det här verkligen värt lite ansträngning.

Moment ett, det svåraste: Inventera mannens slipsförråd och sno ett par sidenslipsar. OBS! Inga tacky polyesterslipsar, bara äkta siden. Finns ofta med företagslogga på. Ta helst den från hans förra jobb.

Ta fram vita okokta ägg.

Och en flaska ättika.

Sedan klipper du slipsen i lagom långa bitar, vänder den utochin och lägger i ägget. Skruva till slipsen, så den sitter tajt mot ägget och sätt fast med gummisnoddar i båda ändar. Det ska se ut lite som en julgranskaramell, om ni fattar. (Jag kom just på att det kanske är lättare om man lägger in ägget och sätter fast gummisnoddarna innan man klipper...)

Lägg i äggen i kallt vatten med ett par matskedar ättika i.

Låt koka upp och koka normal tid för hårdkokta.

Det spelar inte så stor roll om man blandar flera färger och mönster i samma bad, för äggen suger bara åt sig färgen som sitter tajt mot skalet.

Ta upp, skölj i kallt vatten och ta bord de numera historiska slipsbitarna.

Sedan kan man låta gästerna "gissa loggan".

Jag hittade förra årets överblivna slipssnuttar. Det blir färgade ägg här också!

Uterummet är snart färdigstädat!

Det är alldeles för stort och rymmer för mycket på vintern, men alldeles lagom på sommaren. Nu återstår bara ett hörn som ska fixas och golvet som ska rengöras. Det är inte helt smart att ha ett trallgolv lagt på ett gjutet golv. Det samlas massor däremellan, så man får dammsuga med frenesi för att det ska kännas rent. Jag sparar det till nästa helg. Då ska golvet torkas också och så kanske fönstren har hunnit bli tvättade också.

Vi har i alla fall suttit där och ätit lunch, vilket var helt perfekt.

Jag har gått igenom växterna och konstaterade att rosmarinbusken gör sig bäst i komposten, apelsinträdet hoppas jag ska återuppstå och olivträdet bli lusfritt. Mårbackapelargonen har blivit smått massakrerad och delar nu med sig av en massa sticklingar.

Och så har jag gjort något som kan verka helt onödigt... Jag har städat lådan med stearinljus och hittat en ny plats för dem i ett skåp. Nu vet jag vad jag har och behöver inte handla några på lääääänge!     

Jag tycker det är njutbart med vackra handarbetade saker. Inte allt, för det finns hemskslöjd, men det finns mycket som man skulle vilja göra själv, men inte har tid för. Stickade tröjor är inte min grej! Därför passade vi på när vi var i Tallinn. Jag fick en tröja och sonen en. Några par vantar inhandlades och ett par sockor till en kompis. Så idag har jag gått omkring och känt mig vacker i min fina marin/jeansblå kofta:

Sonens var lite grövre garn i och riktigt stor och gosig.

Kompisens sockor var vackra som smycken!

Nu behöver jag inte sticka på länge!

Ibland har man tur!

Jag samlar på två sorters retroporslin och hittar enstaka prylar till min lilla samling. Det senaste är en karott med lock i serien Löv, av Ternell, från Gefle. Kostade mig inte mer än en ny IKEA-pryl skulle kostat (inklusive frakt).

Det lustiga är att det är ett blått lock till och jag undrar verkligen om det är originalet. Någon som vet?

Mitt andra fynd är två hortensior som pryder sina platser i köksfönstret efter de vissnade amaryllisarna. Ganska njutbar färg, eller hur?

Vi får väl se vad den lediga veckan kan erbjuda för fynd.

Snart kommer de två yngsta ungdomarna hem,

och då vet man att huset är fullt av sportlovslediga!

Me like!

Nej, jag hinner inte fota något roligt eller fint nuförtiden. Livet bara rullar på och jag kommer hem när det redan har blivit mörkt. Men idag kom jag på att det känns mycket bättre att ha lite sköna bilder att vila ögonen på, så jag fotade veckans tulpaner. De vilar just nu i uterummet, för ingen hinner se dem vid köksbordet. Imorgon em får de komma in, så får det bli lite pynt till middagen. Jag köpte dem i fredags på vägen hem och de håller såååå länge om de får stå i uterummet på nätterna.

De får bli ny bakgrundsbild på mobilen också.

Jag har virkat lite till idag. Fredagens ruta repades upp igår, för den blev för sladdrig, så bytte jag virknål och minskade antalet luftmaskor mellan stolpgrupperna. Nu blev den bättre, om än inte helt bra. Men jag har lärt mig att slutresultatet ser man inte förrän man har spänt upp arbetet. En fikastund på eftermiddagen gav lite mer tid att virka.

Imorgon ska jag försöka ta en bild i dagsljus, så kan ni få se. Nu ska jag ta med den trötta kroppen och umgås lite med spikmattan och kudden.

Ha en fin arbetsvecka!

Jag har massor av drömmar. En massa saker jag vill göra i framtiden, platser jag vill besöka och människor jag vill träffa. Och så en massa banala drömmar om skidåkning, handarbete o.s.v

I ett par års tid har jag drömt om att virka en monsterruta. Det är en mormorsruta som aldrig slutar, utan blir en stor filt. Och så har jag gått och funderat på färger... Blått och vitt är mina favoriter, men det passar inte här. I måndags på stickcaféet köpte jag de tre sista nystanen av ett flamfärgat garn. Det löste en hel del av mina funderingar. Ikväll har jag börjat på rutan och det blir häftigare än jag hade kunnat tänka mig.

En liten början, bara:

Den är redan nu större än en normal mormorsruta.

Sedan återstår väl cirka 80 varv, eller nåt...

Det här får bli min jobb- & uppsatsventil!