Finns det relationer som man mår bäst av att avsluta, eller hålla på sparlåga? Det tror jag, annars hade jag nog inte gått igenom en skilsmässa själv. Det är tio år sedan nu och jag hade kommit till den punkten att "Ska det vara så här resten av livet, då vill jag inte leva". Jag funderade aldrig på att ta livet av mig, men insåg att livet var väldigt innehållslöst. Det hade varit på gång under en femårsperiod, så frågan var nog bara NÄR och VEM som skulle ta beslutet. Det blev jag. Och då blev jag från ALLA håll (utom från min lillasyster och min storebror) sedd som "the evil one".

Och det är lite av det konstiga, för ingen av de två hade gått igenom samma sak och vi har aldrig varit tajta eller ställt upp i vått och torrt, men då bara trodde de på mig och mitt handlande.

Tio år sedan och mycket har hänt sedan dess. Jag har blivit starkare, ödmjukare (även om det inte alltid märks), tacksammare för livet och hittat min själsfrände. Jag har också lärt mig att jag inte måste umgås med folk bara av artighet, om de ändå inte tycker om mig. Varför ska jag slösa bort mitt liv på sånt? Eller spendera tid med människor som inte tycker om eller respekterar mina barn?

Min unga vän H-M sa för kanske fem år sedan: "Man kanske inte ska säga det, men jag tycker att du har blivit sååå mycket trevligare efter skilsmässan." Jag levde länge på det. Jag kände att jag var befriad från ett sätt att leva där jag inte fick vara mig själv.

Nu vill jag vara mig själv. Jag vill leva så att andra trivs i min närhet. Jag vill finnas till för den som kanske går igenom det jag har gått igenom. Utan frågor, om jag inte har med det att göra.

Men jag vill inte slösa bort mitt liv med att vara i situationer där allt jag säger och gör betraktas som "fel". Det är nog någon annans plats.

Imorgon (2 april) är det Internationella Autismdagen. Kanske inte så mycket fira, tycker en del. Men jag tycker att det är värt att uppmärksamma den. Om vi alla lär oss lite mer om dolda funktionshinder, så underlättar vi både för dem vi möter och för oss som möter dem.

För mig har det blivit lättare när jag träffar elever som lever med eller utan diagnos inom autismspektrat. En hel del info kan man hitta här:

http://www.autismforum.se/gn/opencms/web/AF/Vad_ar_autism/

och här:

http://www.phv.pingst.se/phv/extern/kanner-du-igen-unga.htm

Kanske någon i din närhet är hjälpt av att du har mer kunskap och förståelse för det dolda funktionshindret!

Jag tycker att det är jättehäftigt med härliga bilder som länkas vidare på Facebook. Katter länkar jag själv aldrig vidare, men mycket som är gulligt/tänkvärt/djupt, eller som driver med själva konceptet kvinna vs man. Mest för att jag kan se mycket av det hos mig själv eller nära i min omgivning.

Idag fanns en underbar bild på en kille med Downs syndrom:

Visst är bilden underbar!?

Och i mitt verkliga liv, träffar jag på så många olika "sorters" människor. Jag gillar mångfalden! I mer än 25 år har jag jobbat ideellt med människor med olika funktionshinder. Och idag slog mig tanken: Tycker jag om dem (ursäkta ihopklumpandet) tack vare att de har ett funktionshinder eller trots det? Eller har funktionshindret inte ett dugg med graden av omtyckande att göra?

(Snälla, förstå mig rätt, ni som inte är så insatta!)

Jag måste nog erkänna att en del är så lätta att tycka om, kanske för att de har en extra kromosom, eller något annat som gör deras personlighet helt underbar. Men andra har liksom sitt annorlunda sätt att vara, emot sig.

PRECIS SOM ALLA VI ANDRA NORMALSTÖRDA!

Och det här har jag gått och funderat på... Jag tror helt enkelt att jag tycker om väldigt många för att jag har lärt känna dem. Det är personligheten som räknas och funktionshindret spelar liksom ingen roll.

Nu tänker jag inte nämna namn, eftersom jag sälla gör det här på bloggen. Men ni vet vilka ni är och ni berikar mitt liv och ibland saknar jag er så mycket att jag alltid skulle vilja ha första veckan i juli i min kalender!

Snart är vi där!

Jag blir lätt irriterad. Särskilt på långsamma människor eller när folk slösar med min tid. Mitt tålamod är inte så välutvecklat i de situationerna.

Och så är det det här med frukostar... Det är jag som fixar dem, alltid, på helgerna. Vissa dagar går jag loss på kokta ägg, äggröra, alla pålägg, grönsaker, kaffe och extra allt. Om jag har tur kommer ungarna, en efter en, under någon timmes tid... Och mannen allra sist. Han är inte så morgonpigg, kan man säga, så frukostar äter vi aldrig tillsammans om vi inte bor på hotell.

Nu har jag bestämt mig för att sluta irritera mig. Jag gör kaffe till mig och äter det jag vill ha, även om det innebär att en del grejer tar slut för de andra. Sedan får väl de äta när de vill. Villkoret är att de ska vara hungriga när lunchen serveras, för den är det inte drop-in på.

Så nu har jag druckit upp mit kaffe och tänker plocka undan frukosten. Och det är fortfarande dödstyst i huset.

En annan frukost, när det var lite varmare ute... Snart så

Vi var på en ekumenisk gudstjänst i svenska kyrkan idag. Trevlig och lagom lång. Jag var väldigt trött och satt tungt i kyrkbänken. Tankarna vandrade, precis som på vägen hem från jobbet igår. Han som predikade talade om rätt vardagliga händelser, som inte krävde så mycket tankeverksamhet, men som värmde. Jag satt bredvid lilla Rut. Hon är nog 35 år äldre än jag och en otroligt varm kvinna. Ett exempel på detta är att hon alltid hälsar med båda händerna och håller kvar min hand mellan sina förvärkta små knotiga händer. Hon har en tunn spröd röst när hon sjunger, men hon slöt ögonen och sjöng med i "Lär mig att leva, leva för dig, glad i din kärlek, offrande mig.", den sista strofen i Jesus för världen givit sitt liv. När jag blir gammal vill jag vara som hon.

Jag kände mig rätt risig, bara sådär övertrött i kroppen och håret var som... usch. Veckans inpackning blev aldrig av, eftersom jag hade extra samtal min hårvårdsmorgon. Träskpaddevarning, med andra ord.

Efter kyrkan tog vi en snabbsväng in på Hemköp, för att komplettera med C-vitaminer i naturlig form, och isterband till lunchgrillningen. Då träffade jag på en av mina väninnor från kyrkan, som hade varit på samma gudstjänst. Hon log och sa "Jag måste säga att du är så fin i håret idag. Det var du förra söndagen också, men jag glömde säga det då."

Andra dagen i rad som man har fått änglar på besök. Mitt hjärta är varmt!

Idag har varit en dag med toppar och dalar. Om man kunde vrida tiden tillbaka, skulle jag vilja det då?

Den första uppgiften på morgonen var att ringa ett par föräldrasamtal. Det är inte min favorituppgift, men ibland måste man bara... Ett par lektioner flöt på bra och sedan till den som INTE är min favorit: Livskunskap. Min kollega och jag hade bara killgruppen, och är det något man kan säga om tonåringar så är det att de ALDRIG är nöjda. Vi slängde ut frågorna: Vad vill ni göra? och Hur ska det bli bättre? Det kom inte så speciellt kreativa svar...

Alla ville få in pengar till klasskassan, men ingen ville göra något. Då kläckte jag idén "Vi säljer Newbody!" Alla tände. Inte till 100%, men de gillade läget! (Och om tjejerna i klassen läser detta, googla på Newbody och svara på om ni gillar det. Jag måste beställa kataloger!)

Sedan följde lunch, snabbmöte med kollega och rektorn och jordens sämsta lektion! Den skulle jag vilja delitta! Säger inte mer...

Sist av allt sitter jag och softar i arbetsrummet med goaste kollegan och tillsammans har vi lite ledighetsångest... Det är jordens trafik utanför och en massa knackande på dörren: "Påsk eller godis?" Påsk, säger jag och stänger dörren.

Det är lugnt ett tag... Sedan knackar det igen. En elev frågar efter mig "Det är privat". Alla andra har gått hem så det är tyst i korridoren. "Jag skulle bara säga 'Ha en skön helg' och ge dig en kram."

That made my day! (Basåduvet!)

Jag vill INTE vrida tiden tillbaka.

Härmed abdikerar jag som tvättstugans okrönte drottning.

Alla som anser sig vuxna nog att komma och gå som de vill i det här huset, är också vuxna nog att ansvara för tvätten i en vecka åt gången. Behövs en kurs i sortering/tvätt/hängning/vikning kan jag ÅTERIGEN bjuda på det. Mina kläder ersätts om man förstör dem för att man tror att man vet hur man ska göra. Är man inte med i tvättlaget, får man tvätta sina egna, när man har fyllt en maskin med passande färg. Vilken färg som passar får man då avgöra själv, det är inte min uppgift.

/Den avgående

Jag undrar om det inte är fler som har det ungefär som jag. Man jobbar mycket och på fritiden äts tiden upp av allt hushållsarbete. Vissa dagar, som igår, kör jag igång med ganska mycket och brukar slutföra det mesta, andra dagar blir det bara ströplock. Det har blivit massor av tvätt fixad i helgen, varav en hel del var utrensade kläder som ska lämnas vidare. Sortering i lakansskåpet och början av städning i uterummet.

Där blev det mest kontroll av överlevande växter, nedtagning av ljusslingorna i fönstren och sortering av allehanda ytterkrukor och verktyg som har samlats där ute. Jag tänkte att det skulle vara färdigstädat där innan Skärtorsdagen, så vi kan njuta av påskledigheten där ute. Då slipper vi ägna hela påskhelgen åt städning där, i alla fall. Det är ju på våren och hösten uterummet är som allra bäst, när man kan sitta halvute, innan utevärmen är tillräcklig. Nu är det en plats för övervintring av fikon-, oliv- och apelsinträd. En mårbackapelargon står där också och har blivit enorm i vinter. Nu sätter den knopp också! Det är en njutning att gå ut och vattna dem och se hur de frodas.

Dagen idag känns som en oskriven bok, som kan fyllas med en massa uppgifter som står på tur. Jag vet bara inte var jag ska börja. Jag har en behovs- & önskelista som räcker ungefär fram till sommaren. Jag får nog börja pricka av den om det ska bli något gjort. Idag tänker jag inte fixa maten, det hoppas jag verkligen att någon annan gör.

Den kombinerade behovs- & önskelistan kommer här:

Städa uterummet

Städa tvättstugan (kommer hyra in barnen på lovet till det)

Plantera vårblommor i krukor; påskliljor, etc.

Tvätta fönstren (mailat firman som gjorde det till jul, billigt och bra)

Skriva uppsats (skulle jag kunna skriva på 10 rader till)

Städa tv-rummet uppe (påbörjat igår, ska fortsätta idag)

Byta gardiner i kök och vardagsrum (i samband med fönstertvätt)

Rensa i garderober (barnen får fix sina)

Köra grejer till Hjärta till Hjärta (kan fixas på tisdag)

Sy i knapp i favoritflanellisen

....och lite till... men nu är det uppskrivet, så nu är det bara att checka av.