Det finns ju inget så mysigt som att gå och plocka av sådant som man har odlat själv, eller hur? Tomaterna har vi plockat av länge och basilikaplantan har varit värd varenda krona (14:90 på Hemköp), efter alla nerklippningar i sommar. Snart är det dags att skörda det sista från plantan och då får det nog bli pestofest! Ruccollan sådda jag för bara ett par veckor sedan och har missat ett par vattningar, så den är lite sen i starten. Men om vi har tur och det blir soligt, så kan det nog räcka till ett par sallader i höst. Solrosen får bli fågelgodis när det blir kallare, så den får ligga som prydnad i uterummet ett tag till. Allt är ju lite dekorativt också!

Sovmorgon.

Det betyder sällan sova för mig, men i alla fall en chans att få ligga kvar och dra mig, utan att vara tvungen att gå upp. Men inte idag. Telefonen ringde. Och innan jag hittade en trådlös lur, eller precis samtidigt, så lade uppringaren på. Men jag var uppe, så det var ju lika bra att sätta på kaffet! 

Största koppen!

Är det något jag gärna kan hoppa över, så är det en lång och regnig höst. Varför inte gå direkt från en vacker brittsommar till första advent, liksom?

Och snart är det dags för glöggen:

Men mest av allt gillar jag nog apelsinvarianten:

Snart är det dags!

Vissa dagar känns ju inte helt fantastiska. Jag tycker t.ex att tisdagar, när vi slutar sent, är ganska jobbiga. Idag slutade vi senare än normalt, men eftersom jag hade fått för mig att dra hem hela arbetslaget på kombinerad konferens-studiecirkel-pool-middag, så blev det ju en lite annorlunda tisdag. Doppet i poolen blev det inget av med, för lagom när vi började studiecirkla kom ösregnet. Och då vet ni ju hur bra det går att grilla också...

Men vi körde grill inne och det gick faktiskt ganska bra! Mina trevliga gäster föreslog att de skulle hjälpa till att diska, men jag behövde den terapin alldeles själv. Så nu går diskmaskinen och plåtarna ska köras i nästa omgång, men handdisken är klar.

Vissa kollegor är ju faktiskt så trevliga, så man kan tänka sig att träffa dem även utanför arbetstid. Me like Gemini!

En omgång tvätt är i torktumlaren och en ny omgång är i tvättmaskinen.

Tur att man har alla dessa maskiner, så man hinner med sitt cyberliv också!

Det där bibelordet om fröna, som jag citerade igår, blev kanske lite luddigt... Jag tolkar det som att det handlar om hur våra ord tas emot. Vi kan tala för döva öron, för folk som redan har bestämt sig för att det inte är värt att lyssna till, eller för folk som nickar, håller med, men bara tycker att det är vackra ord och inte tar dem till sig. Ett fåtal tas emot, som i den goda jorden, får fäste i någons tanke och hjärta och sprids vidare.

Det gäller ju både goda och onda ord, vilket vi kan konstatera om vi blickar bakåt i historien. Jag vill sprida goda ord, med risk för att en del faller bland tistlar och törnen, men något litet frö kanske får fäste och gror.

Önskar dig en skön tisdag!

Är det någon som ser sambandet mellan ett hus i behov att städning, döttrar lediga från skolan, stressad mamma och jobbmöte hemma på eftermiddagen?

I do!

Det är inte så hälsosamt för en gräsmatta att bli täckt med presenning i ett par veckor. Ni har väl sett de äckliga illaluktande fläckarna som brukar finna på campingar efter folks förtält, för att man ska ha "golv" i förtältet? En sådan yta hade vi i hörnet där jag hade lagt upp jorden ur stubbhålet. (Skillnaden är ju att det inte kommer någon ny "hyresgäst" som ska bo där.) Nu har gräset återhämtat sig och det börjar se riktigt vettigt ut. Jag väntar bara på att gräsfröna ska komma igång. Några har tagit sig och några har blivit pippimat.

Jag kom att tänka på liknelsen om såningsmannen i Markusevangeliets fjärde kapitel:

Liknelsen om sådden

Sedan började han undervisa vid sjön igen. Massor av folk samlades kring honom, och därför steg han i en båt och satt i den ute på vattnet medan folket stod på stranden. Han undervisade dem med många liknelser, och i sin undervisning sade han: ”Hör! En man gick ut för att så. När han sådde föll en del på vägkanten, och fåglarna kom och åt upp det. En del föll på de steniga ställena, där det inte fanns mycket jord, och det kom fort upp eftersom myllan var tunn. Men när solen steg sveddes det och vissnade bort eftersom det var utan rot. En del föll bland tistlarna, och tistlarna växte upp och kvävde det, och det gav ingen skörd. Men en del föll i den goda jorden, det kom upp och växte och gav skörd. Det gav trettiofalt, sextiofalt och hundrafalt igen.” Och han sade: ”Hör, du som har öron att höra med.”

Kom hem, helt utmattad, och åt kvällsmat med dubbla dörrar öppna mot trädgården. Syret flödade in, men det hjälpte inte, jag däckade i stolen, med fötterna upplagda på stolen framför. Ganska behagligt efter en slitsam dag!

Nu är det snart dags att ta in tvätten, som har hängt ute ett par timmar. Doftar underbart! Och jag måste ta en sväng till affären...