Imorgon har vi friluftsdag. Det är när man väljer en aktivitet där man ska röra på sig och det kan hända att det är utomhus. De flesta i min klass valde bowling på förmiddagen och sedan blir det obligatorisk skridskoåkning på eftermiddagen. Däremellan ska vi hinna med lite matsäck, medskickad av skolan. Ryktena säger att det blir hamburgare.

Jag förutsätter att man som lärare får vara med och bowla, annars blir jag riktigt ledsen. Har i alla fall letat fram skridskorna, som var skapligt välslipade.

Snart bär det av till kören och det är något jag har missat... som jag kom på för ett par timmar sedan på universitetet: Jag skulle översätta en sång, engelska till svenska. Hinner nog det i helgen, hoppas jag.

Nu ska jag bara sätta på mig något skönt och varmt.

Ha en skön fortsättning på torsdagskvällen!

Idag har jag jobbat över igen. Men det känns som om jag börjar få koll på läget. Imorgon blir det telefonsamtal som uppföljning till de föräldrasamtal jag hade förra veckan. Det har jag förberett idag, så jag har alla papper klara.

Och när jag kom hem fanns det NOLL ork att laga mat. Ingen som klagar, så länge vi har nudlar hemma och jag hittade en matlåda i kylen: Spätta med vitvinssås. Nu är jag mätt & go.

Jag hade lovat mellandottern att vi skulle kolla över hennes ekonomi, efter julresan, födelsedagen och csn-utbetalningar. Det visade sig att det var ganska mycket som skulle in på hennes konto. Men då kom hon till en sund insikt: Om du sätter in allt då, när jag ska på stan, så kommer ju jag att bränna allt. (Hon har bra självkännedom, den där ungen!) Så nu gjorde vi en deal: Hennes csn delas upp i tre delar och sätts in på hennes konto 1:a, 11:e och 21:a varje månad. Vill hon ha mer däremellan, så får hon jobba sig till det.

Tänk att de små liven växer till sig och fattar något med tiden!

Det där med att få en klass att fungera är lite som att baka limpor: ibland funkar det, men ganska ofta inte. Jag håller på att jobba med en klass, som bara har så fel sammansättning som man kan tänka sig. Om jag inte hade haft mina supportande kollegor hade jag aldrig orkat, men nu satsar jag, för jag tror att det ger resultat. Mitt i allt detta, när man tycker att det är ett steg framåt och minst sju bakåt, så kommer en kollega med en klapp på ryggen, med uppmuntran. Sånt man behöver.

Och så behöver man andra ljusglimtar, som skidåkningen igår, t.ex för idag regnar det. Men lite andra ljusglimtar hägrar. Vad säger ni om detta:

- Raggmunk med fläsk i matsalen imorgon.

- En kollega som har lovat semlor på semmeldagen.

- Lärarstudent på intågande, som utmaning och inspiration.

- Snart ett sportlov... Då har vi bokat in en tallinnresa, som jag har vunnit!

Och så har jag en tanke: Jag har några lediga dagar i början på lovet, då jag hade tänkt att plugga. En laptop kan man ta med sig. Mannen jobbar i Falun, nära skidspåren och har plats på hotellrummet. Ser ni sambandet?

Ska bara kolla hur barnen vill ha det under lovet... Men jag är skidsugen!

Åkte till Stickcaféet, köpte tre nystan garn till extrapris ("självrandigt") och fikade. Var inte sugen på att sticka och jag hade ingen virknål med... Så nu har jag fyllt på med lite god tantgemenskap och hembakat bröd. Det ena fyllde hjärtat och det andra fyllde magen. Och goa BM skickade med mig ett par grova frallor hem.

Nästan gång ska jag nog virka lite också....

.

Nu har jag invigt nya skidorna! 

Jag hade runkeeper-appen igång, så jag kunde kolla hur långt det var.

Fem minuters promenad upp till kanalen, sedan 35 minuters skidande.

Glömde fästvallan, men det är ju inte speciellt backigt på kanalen, så det gick bra.

Armarna fick jobba lite hårdare bara.

Jag trodde inte jag skulle hinna hem innan det blev mörkt,

så jag skyndade mig.

När man väl är ute, så vänjer sig ögonen,

så man ser fast det nästan har blivit mörkt.

Vägen hem är nerförsbacke, så det var riktigt skönt.

Precis innan vår tomt svänger vägen, men man kan åka rakt fram

och in på baksidan, mellan släpkärran och några trädgårdsstolar

som är på väg till tippen.

Och jag lyckades på egen hand att både få på mig och av mig skidorna.

Billighetsjackan från Ica Maxi var helt perfekt idag!

Och nu ska jag bara in en sväng i duschen, sedan blir det stickcafé!

Ha en skön måndag!

Det är nu drygt två år sedan jag slutade med godis. Inte så svårt för mig, fast en del tycker jag är jäääätteduktig. I september slutade jag med fikabröd. Någon gång kan det slinka ner något, men då är det bara för att jag ska vara artig. Min migrän har blivit mycket bättre, så det är bara vinst i situationen. 

Men mat är jag fortfarande rysligt svag för. Det har nog att göra med en ätstörning jag hade för tio år sedan. Jag vill alltid vet näroch vad jag ska äta nästa måltid. Inför den här helgen har jag planerat ett antal måltider. Det är ganska skönt, för då slipper man stressa över det.

Ikväll åt vi paj. den ena med skinka, ädelost och cheddar, samt äggstanning och den andra med spenat och ost + äggstanning. Det blev en del rester så vi har till en kvällsmat i veckan.

Imorgon blir det fisk med vitvinssås.

Skönt att ha det planerat,

eftersom vi har årsmöte i kyrkan och kommer hem sent till middagen.

Ibland är inte drömmar så väldigt avancerade. Jag har i flera år drömt om att köpa ett par nya längdåkningsskidor. Jag har kollat upp vad jag vill ha och det finns några krav som inte går att kompromissa bort: Varma pjäxor och lite bredare skidor än de supersmala som tävlingsåkarna har. Jag vill ha turskidor, som man kan köra på fjället med.

Idag var vi inne på XXL strax efter att de öppnade och de hade jättefina paketpriser. Pjäxorna var gudomligt sköna och jag provade med tjocka sockor i. Skidorna är lite bredare och med tunna stålkanter.

Och medan vi ändå var i farten, så kollade vi vårt lilla lager med valla...

En klistertub hade läckt ut i påsen, så alla burkar är diskade nu.

Laddad!

Sitter nu bara och väntar på SMS:et från affären att bindningarna är monterade och skidorna vallade.

Jag är rätt nöjd med veckan. Igår åkte jag ett par timmar senare till jobbet, p.g.a migränen. Klarade av jobbet och fortsatte sedan till universitetet. Lite inspirerande, faktiskt. Skjutsade sedan sonen till stationen och var bara liiiiite avis när han skulle få åka till KIRUNA, min dröm sedan länge!

Hade en kvart över, innan jag skulle till kören. Tog en sväng in till Hjärta till Hjärta och hittade ännu en tårtspade. Den ingår i min vapenarsenal i utpressningen mot min man, som inte tänker fira sina femtio år...

Idag har jag haft ännu ett elev-föräldrasamtal. Nu vågar jag tro på en förändring...

Färden hem från jobbet gick via Willys. Handlade bl.a spareribs, den långa, tunna varianten av revbensspjäll. Kvällens fredagsmys! Dottern tyckte det var lite kladdigt, dock, så hon åt med blå operationshandskar...

Underhållande!