Direktlänk till inlägg 11 november 2012
En del pappor är verkligen något extra. En del mammor också, förstås, men idag är det pappornas dag. Jag har sett ganska många pappor genom åren, som har tagit det där steget extra för sina barn. Förmodligen skulle de flesta pappor göra samma sak av kärlek, om de var i samma situation, men inte alla utsätts för den prövningen. Jag talar om pappor till barn med speciella behov; med funktionshinder, syndrom, synliga och icke-synliga handikapp. Jag skulle vilja sticka ut hakan och påstå att föräldrar med funktionshindrade barn, har ett mer jämlikt samarbete än andra föräldrar. Om vi pratar om genomsnitt och statistik alltså. Jag har sett flera av dessa familjer och fascinerats av hur man ser på livet och hur mycket man sätter värde på de små sakerna, som piffar till livet litegrann.
Det är min högst ovetenskapliga notering, men den har lärt mig en hel del genom livet. Så till alla dessa pappor:
Niclas, Jörgen, Simon, Billy, Michael, Arne, Ronny, Nils-Olof, Jörgen, Kurt, Bengt, Fredrik, Stefan, Magnus, Allan, Björn, Peter
Samt alla andra, som jag inte just nu kommer ihåg, här kommer er bild:
Lånad från nätet, men inte desto mindre sann för det!
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | ||||||
5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | |||
12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | |||
19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | |||
26 | 27 | 28 | 29 | 30 | |||||
|