Jag skrev om det i ett tidigare inlägg; om att ta sig i kragen. Jag har gjort det idag igen. Jag ringde ett samtal som jag har bävat för att ringa. Jag överlevde och det var givande. Och jag har tänkt att samtalet ska få lite följder framöver. 

Och så bestämde jag mig för att promenaden utmed kanalen måste bli idag. Det är där man ska gå, när hösten är som vackrast. Man bara måste. Tyvärr kom jag ut någon timme försent, så det var inte perfekt fotoljus, men jag kompenserade genom att gå längre än jag hade tänkt. Och så SPRANG jag sista biten hem... ca en halv kilometer. Och jag överlevde det också! Jag lurade kroppen lite, genom att först gå ett ärende med plast till containrarna, sedan upp till kanalen. Där gick jag över och gick på ANDRA sidan... det betyder att man måste gå ända fram till slussen innan man kan gå över. Om man inte tänker simma, förstås. Här kommer lite bilder. Inte världens bästa, men ni får nog lite höstkänsla ändå.

Precis när man går över akvedukten samlas alltid en massa löv på vattnet.

Kan någon förklara det?

Och här ser man att kanalen blir lite bredare på vissa ställen.

Förmodligen för de stora kanalbåtarnas skull, så de kan mötas.

Heda sluss. Jag står på mellanporten och fotar österut.

Och så här sprutar vatnnet, om man fotar rakt ner.

Från mellanporten och västerut, när jag har vänt tillbaka.

Jag vet fortfarande inte vad den lilla röda byggnaden är till för.

Den kan ju inte bara vara för affischering, eller? 

Idag har vi rensat ute och förberett trädgården inför vintern. Guldfiskarna är lite tjuriga, så hitintills har vi bara fått upp två av de stora. Återstår alltså fem eller sex. Vi hittade en pytteliten till, så nu är det nio små i yngelakvariet. Det blir fint ute till nästa år. Då måste vi också ta tag i den läckande dammen och fixa en reningspump. Men det är nästa års problem!

Vi har också rensat bland skor i hallgarderoben och i uterummet. Det känns lite som överkurs att ha alla sommarskor stå kvar där. En kasse trasiga och urväxta åkte i soporna. Det kändes lite när bästa sandalerna åkte iväg. Det var dem jag skulle slänga i Grekland i maj, men jag nändes inte. Nu åkte de! Samma väg for också trädgårdsgummiskorna. Det får bli ett par nya nästa år.

Och så har vi flyttat runt grejer i garaget och de andra förråden, så vi får plats med loppisprylar, som ska samlas in till vår stora Ge för Livet-loppis i november. Sedan kommer min bil få plats där!    

Och snart är det pannkaksdags för familjen. Jag tar mig en pulvershake. Det känns fint.