Imorgon finns inga tulpaner kvar,

men IDAG är de njutbara!

Basånivet.

Det är värt att vara vaken för!

Jag hade ett beting att göra idag på jobbet. Jag hann faktiskt klart det och fixade en tråkig blankettifyllning också. Kopierade en massa innan jag gick hem, så det är färdigt innan vi börjar klassens dag imorgon. Det ska bli riktigt kul!

Schemat ser ut ungefär så här:

Frukost på skolan halv nio. (Superlyxigt att få jobba där!)

Gemensam uteaktivitet.

Samling efter det.

Gemensam inneaktivitet.

Lunch.

Brandutbildning med brandkåren.

Enkätifyllnad inför utvecklingssamtalen.

Och mer detaljerat kan jag inte avslöja att det blir, eftersom några elever läser min blogg.

Sedan måste jag iväg på min dotters utvecklingssamtal, innan jag tar helg.

Och ikväll njuter jag bara av att inte ha någon rättning med mig hem... och att maten snart är klar!

Ibland måste man ha strategier för att övrleva. Eller leva överhuvudtaget. Jag skrev om att jobbet har hopat sig senaste veckan. Och det brukar betyda att man kör fullt race fram till lovet och sedan blir man som en uppspolad manet första dagarna av ledigheten. Det är inte så det är tänkt...

Så den här veckan har jag lyckats med att gå och lägga mig tidigt (halv nio - nio) tre kvällar. Det blir bara att åka hem från jobbet, äta, kolla läget med barnen och sedan gå och lägga sig. Inte särskilt roligt, men bättre än ett migränanfall till helgen.

Ikväll kanske det blir lite senare, men jag tänker inte pressa mig.

(Igår kväll gick jag och lade mig med ett begynnande anfall, då illamåendet hade hållt i sig hela dagen. Medicin + sömn gav resultat!)

Ha en fin torsdag. Jag siktar i alla fall på en bra torsdag med ett givande föräldra-elev-rektorssamtal.